Är du ny till FIRE och osäker på var du ska börja? Med denna guide får du hjälp att komma igång med din egen FIRE-resa. Vi guidar dig ett steg i taget! Det här är andra delen i vår artikelserie “Nybörjarens Guide till FIRE”. Klicka här för att komma till den första delen.

Notera att den här guiden inte bara riktar sig till de som vill uppnå FIRE. Genom att följa dessa steg kan vem som helst få en bättre privatekonomi, oavsett om man har siktet inställt på ekonomisk frihet eller inte!

Del 2: Skulder

Nu har vi skapat en krisfond eller buffert och en stor del av vår stress kring privatekonomi kommer förhoppningsvis att minska eller försvinna. Vår ekonomi klarar nu en eller flera oförutsedda händelser som den inte hade klarat innan. Nästa steg är att börja arbeta med våra skulder. För att nå FIRE måste vi inte nödvändigtvis betala av alla våra skulder. Däremot måste vi ta kontroll över skuldernas nivåer, hålla koll på vilka skulder vi har, och ha en plan för att hantera och betala av skulderna. Framförallt måste vi undvika att ta på oss fler dåliga skulder.

 

Dåliga skulder

När vi talar om skulder är det viktigt att vi skiljer på “dåliga skulder” och övriga (observera att vi aldrg talar om “bra skulder”). Dåliga skulder inkluderar alla skulder vars räntekostnad överstiger cirka 2-4%*. Skulder vars räntekostnad understiger den nivån är inte lika akuta att betala av. Några exempel på skulder med låg ränta som man kan prioritera ned är studieskulder till CSN (ränta cirka 0,2%/år 2020) och bostadslån (förutsatt att man inte har ett bostadslån med en ränta över 2%). Dåliga skulder inkluderar:

  • Kreditkortsskulder
  • Konsumentkrediter och konsumtionslån (t.ex. avbetalningar i butiker, eller saldo på Klarna-konto)
  • Privatlån, Blancolån och samlingslån (inkl. bil- & båtlån)
 
*Överkurs: Denna siffra varierar från person till person, samt är beroende av en mängd faktorer såsom statslåneränta, inflation, mm.

Ha en plan för skulderna

Det är viktigt att veta att det finns två angreppssätt när det kommer till skuldsanering; den matematiska vägen och den psykologiska vägen. De som föredrar den ena vägen kommer att se på skulder ur ett annat perspektiv än de som föredrar den andra vägen. Vi rekommenderar att du kikar på båda vägarna och bestämmer själv vilken väg du tror passar dig bäst.

Det matematiska angreppssättet

De som föredrar det matematiska sättet att se på skulder ser inte alltid skulder som något negativt. Här talar man istället om att använda skulder till sin fördel om de har låg ränta, och betala av skulderna som har hög ränta. Har du “dåliga” skulder är dessa något som måste betalas av.

När du ska betala av dina lån kommer du att betala av den skuld med högst ränta först. Du ska alltid betala “Lägsta belopp att betala”-beloppet på alla fakturor, men sedan ska du betala extra mycket på den skuld som har högst ränta.

Det psykologiska angreppssättet

De som föredrar det psykologiska sättet att hantera skulder kommer att prioritera lite annorlunda. Den ena skillnaden är att de som förespråkar den psykologiska lättnaden som skuldfrihet innebär ofta kommer att prioritera att betala av alla lån, inklusive de som har låg räntekostnad.

Den andra skillnaden är att de kommer att prioritera de skulder med lägst belopp först, för att få igång något som kallas “skuldsnöbollen“. Amerikanen Dave Ramsey är en av de mest kända förespråkarna för detta angreppssätt.

Skuldsnöbollen

Om vi har tio olika skulder som för enkelhetens skull alla kräver en minsta betalning på 100 kronor per månad kommer vi att ha lägst belopp att betala på 1.000 kronor per månad. Anta att vi har utrymme i månadsbudgeten för att lägga 2.000 kronor per månad på våra skulder. Då kommer vi att betala 1.000 kronor mot lägst belopp att betala, och 1.000 extra mot att betala av den skuld med lägst belopp kvar (skuld A).

När den skulden är avbetald så kommer vi att flytta dessa 1.000 kronor som tidigare gick mot skuld A, till skuld B. Men eftersom vi nu bara har nio skulder kvar med lägsta belopp 100 kronor styck har vi faktiskt 1.000 + 100 kronor extra att lägga mot skuld B. När skuld B är betald lägger man 1.000 + 200 kronor mot skuld C varje månad, och så vidare tills alla skulder är avbetalda.

Detta kallas för en snöboll, eftersom det belopp som är extraamortering växer för varje skuld du betalat av, likt en snöboll.

Uppgifter

  • Undvik att ta på dig fler skulder.
  • Skriv en lista med alla dina skulder och krediter. Ta med vilket belopp och vilken årsränta du betalar.
  • Ordna skulderna i den ordning du tänker betala av dem. Se info om de två angreppssätten nedan för inspiration.
  • Betala av alla “dåliga skulder”.
  • Det här steget kan också ta lite tid, och även det är okej. När de dåliga skulderna är borta är du redo att gå vidare till steg 3.

Håller du med om det som skrevs i inlägget? Har du ett förslag på något vi missat? Lämna en kommentar nedan så svarar vi!

Categories:

No responses yet

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up