Är du ny till FIRE och osäker på var du ska börja? Med denna guide får du hjälp att komma igång med din egen FIRE-resa. Vi guidar dig ett steg i taget! Det här är tredje delen i vår artikelserie “Nybörjarens Guide till FIRE”. Klicka här för att komma till den första delen.

Notera att den här guiden inte bara riktar sig till de som vill uppnå FIRE. Genom att följa dessa steg kan vem som helst få en bättre privatekonomi, oavsett om man har siktet inställt på ekonomisk frihet eller inte!

Buffertkontot... Igen?

I det tredje inlägget i denna artikelserie kommer vi tillbaka till buffertkontot. I början av din FIRE-resa är buffertkontot det viktigaste att få på plats. Nu har du kommit en bit på din resa, och förhoppningsvis har du både sparat ihop en månadslön på ett buffertkonto och betalat av alla dina (dåliga) skulder.

Nästa steg i din FIRE-resa är att ifrågasätta buffertsparkontot. Det finns nämligen två skolor inom FIRE-rörelsen; antingen gillar man buffertkontot, eller så gör man inte det. I detta inlägg kommer vi att hjälpa dig lista ut vilken sida du håller med.

Alternativ 1: "Man bör ha 6-12 månadslöner på sparkonto"

Det första alternativet är kanske det mer klassiska: man ska spara ihop 6-12 månadslöner på ett sparkonto. Denna kudde är till för att täcka upp för större kriser, som t.ex. att bilen går sönder, eller att man blir av med jobbet, osv.

Hur vet man hur mycket som är "tillräckligt"?

Hur mycket man behöver spara ihop för att ha en “säker” kudde beror såklart på ett antal faktorer. Generellt brukar man säga att dessa faktorer är:

  • Äger eller hyr du din bostad? Om du äger bostaden bör din buffert vara större.
  • Har du ett tryggt arbete med stor efterfrågan? Desto mindre säkert ditt arbete är, desto större bör bufferten vara.
  • Psykologi spelar roll! Ju lägre risk du är bekväm med, ju större bör bufferten vara.

Alternativ 2: "Det finns bättre sätt att uppnå flexibilitet"

Den stora kritiken mot alternativet ovan är att din buffert inte genererar någon avkastning. Genom att exempelvis ha 12 månadslöner (vissa förespråkar att man ska ha mer än så) på ett sparkonto går man miste om cirka 0,5-0,8 månadslöner i avkastning per år.

Fördelen med ett stort buffertkonto är uppenbar, och nackdelen är som sagt att man går miste om en del avkastning. Tänk om det fanns en kompromiss, som gjorde att man kan investera större delen av sin buffert, utan att tappa den flexibilitet och trygghet som bufferten skapat? Det finns det!

Några flexiblare lösningar

Det första exemplet är att ha ett kreditkort med hög kreditgräns (limit). Uppstår en oväntad kris kan man ta kostnaden på sitt kreditkort, så får man några veckor (ibland månader) på sig att samla ihop kapital för utgiften. Det är oerhört viktigt att man kan betala av kreditkortsräkningen när den kommer, eftersom räntan på många kreditkort är otroligt hög.

Ett annat exempel är att ha flexibla krediter på annat sätt hos en bank. Några exempel på detta är:

  • Kontokredit: ditt bankkonto tillåts gå till minussaldo, mot en viss ränta. Oftast är denna ränta lägre än kreditkort, men högre än de flesta typer av säkerställda lån.
  • Bolån som man kan höja lånevärdet på när man vill. I dagens låga räntemiljö innebär detta en räntekostnad på runt 1-2%. Detta är något man kan bestämma med sin bank. Det är även mycket vanligt i USA där det kallas HELOC (Home Equity Line of Credit), och här skriver t.ex. Mr Money Mustache om just detta.

Nästa del i serien kommer inom kort! 

Categories:

Comments are closed

Scroll Up