Vecka 6: Koll på krediterna

Veckans uppdrag: koll på krediterna

Välkommen till det sjätte uppdraget i FIRE-utmaningen 2021! Vi utgår från att du har bokat upp en timme den här veckan för att arbeta med uppdraget. Kom tillbaka till den här sidan när det är dags. Uppdragets innehåll finner du nedan.

Har du missat att anmäla dig till FIRE-utmaningen? Anmäl dig genom att fylla i formuläret så får du uppdragen direkt till din inkorg varje vecka:

Instruktioner för FIRE-utmaningen

  1. Boka upp en timme i veckan under hela 2021.
  2. Varje vecka kommer ett nytt uppdrag till din e-postadress.
  3. Genomför uppdraget i din egen takt, när det passar dig.
  4. Dela dina erfarenheter på firesverige.se/utmaning.

Del 1: inventera

Den här veckans uppdrag är att skapa oss en överblick över vilka krediter vi har och göra en plan för att så snart som möjligt bli av med de flesta av dem. Med krediter inkluderas alla former av lån och skulder, och vanliga krediter inkluderar:

  • Studieskulder (CSN)
  • Bostadslån
  • Konsumentkrediter som t.ex. konto hos Klarna
  • Saldo på ett eller flera kreditkort
  • Privatlån (”blancolån”)
  • Bil-, båt eller annat lån från banken
  • Snabblån

 

Det kan såklart finnas andra typer av krediter också och det första vi vill göra den här veckan är att skriva en lista på alla krediter vi har. Se till att ta med vilken typ av kredit, vilket institut, löptid (hur lång tid det är kvar på lånet) samt vilken årlig ränta varje kredit har.

Din lista kan se ut ungefär så här (med helt andra siffror såklart):

Skärmdump av en excelfil med krediter
Klicka på bilden för att förstora

Del 2: gör en plan

När du har en lista på alla dina skulder är det dags att göra en plan för hur du ska hantera dem. Det finns två tillvägagångssätt för hur man ofta hanterar detta. Det rent matematiska sättet är att rangordna skulderna efter högst räntekostnad och extraamortera hårt på skulden med högst ränta först. När den är avbetald tar vi samma belopp som tidigare gick till skuld 1 och ”rullar” in det i skuld 2 istället. På så sätt minimerar vi räntekostnaderna eftersom vi betalar av de dyraste skulderna först. Det andra sättet riktar in sig på den psykologiska motivatorn att när man har betalt av en skuld så blir man mer motiverad att fortsätta till nästa. Därför är den andra approachen att rangordna skulderna baserat på lägst saldo högst och extraamortera i den ordningen istället. Då får man igång vad som brukar liknas vid en snöboll, eftersom det går snabbt att bli av med de minsta skulderna och man är snart igång med ett stort extraamorteringsbelopp mot de större skulderna.

Oavsett vilken approach du väljer är det bara du som kan säga vad som känns rätt för dig. Nedan kan du läsa mer om hur man kan tänka om man är mer matematiskt lagd, eller om man är mer riskavers och vill minimera risker.

Alla skulder är inte dåliga

Det är värt att notera här att det finns två sätt att se på skulderna och hanteringen av dessa. Det strikt matematiska och kalkylerande sättet att se på skulderna är att kolla på kostnaden för respektive skuld – räntan. Är räntan lägre än en viss nivå (den här nivån varierar för alla) anses skulden inte vara en så kallad ”negativ” skuld, och man väntar därför med att betala av den till sist. I exemplet ovan skulle sannolikt studieskulderna från CSN inte att bedömas som brådskande, eftersom räntekostnaden på det lånet endast är 0,2% per år. Då skulle det vara bättre att fokusera på att betala av de andra skulderna och sätta in eventuellt överskott på börsen.

I många fall används 4% som tröskelvärde, och resonemanget är följande:

Om 4%-regeln innebär att man kan leva, nästan helt säkert, på 4% av mitt kapital efter att jag slutat att ha en inkomst måste ju 4% ändå ses som den långsiktigt ”riskfria” börsavkastningen (ta ordet riskfria med en stor nypa salt). Att betala av skulder har ju en garanterad avkastning motsvarande räntekostnaden och därför bör skulder som kostar mindre än 4% inte att ha prioritet över att stoppa in mer pengar på börsen, eftersom vi kan räkna med att pengarna kommer att växa snabbare än så. Att betala av en skuld med 2% i ränta ger alltså en garanterad avkastning på 2%, vilket är sämre än snittavkastningen på börsen.

Man kan inte sätta ett värde på trygghet

Det andra lägret i frågan anser snarare att det handlar om att bli kvitt sina skulder och det psykologiska välmående som kommer av att vara kvitt sina lån. Det här andra lägret kommer därför att fortsätta extraamortera även på krediter såsom studieskulder och bostadslån, trots att räntan på båda typerna av skulder oftast är under 2%. Här är det riskerna som krediter innebär, tillsammans med den psykologiska aspekten av skuldfrihet som spelar större roll.

 

Del 3: till handling!

När du har en plan är det dags att göra något åt saken. Det finns några olika sätt vi kan snabba på eller optimera den här processen, förutom att faktiskt sätta igång och extraamortera på våra skulder.

Konsolidera lån

Har du många eller dyra lån kan det vara värt att konsolidera (slå ihop) dina lån. Genom att samla lånen kan man minska den genomsnittliga räntekostnaden. Dels finns det tjänster för detta såsom Lendo som hjälper dig med detta. Observera att medan den här typen av tjänster är gratis och sänker din genomsnittliga ränta så ökar ofta genomsnittliga bindningstiden på de nya lånen. Det här gör att månadskostnaderna och amorteringsbeloppen går ned, men du blir fast med lånen längre och betalar därför mer ränta över tid än du annars hade gjort.

Om du har utrymme i ditt bostadslån för att höja upp det kan du göra det för att betala av de andra dyra lånen. Anledningen till att bolånet är så ”billigt” (ett bolån bör idag inte kosta mer än 2% per år och helst inte mer än 1,5%) är för att det är ett så kallat säkerställt lån. Det innebär att din bostad är pant för lånet. Privatlån och kreditkort är inte säkerställda lån och det finns därför ingen pant för dem – därför är de dyrare.

Den tredje varianten är att ta ut ett eget privatlån (ej säkerställt och kallas därför ibland ”blancolån”) för att betala av t.ex. konsumentkrediter och kreditkort. Blancolån kostar i dagsläget runt 3-6% per år vilket gör att de kan vara mycket bättre än många kreditkort som idag kostar över 20% per år.

Har du kreditkort?

Om du har ett eller flera kreditkort och har skulder finns det ett par saker att nämna:

  1. Betala alltid av hela kreditkortets skuld varje månad. Det kan kännas tufft om du har byggt upp ett saldo på kortet, men sedan när du har kommit till noll ska du framgent alltid betala av hela kortets saldo. Vissa kreditkort skickar e-fakturor med ”lägst belopp att betala” förifyllt, men du kan ringa dem för att ändra det till ”hela saldot”.
  2. Överväg att säga upp eller åtminstone pausa kreditkorten under tiden som du arbetar ned dina skulder. Det finns flera studier som visar att de som har kreditkort i snitt spenderar mer än de som är utan, och framförallt under den tiden som du ska betala av dyra krediter kommer du att behöva alla extrakronor som går att få tag på.
  3. Vissa kreditkort har räntefria månader som en förmån. Ibland sker denna månad automatiskt och ibland behöver man be om den. Hur det fungerar för just ditt kort kan du kolla upp med kortutgivaren, men det kan vara ett sätt att slippa räntekostnaden en månad och istället lägga motsvarande belopp mot att amortera på skulden.

Hur gick det?

Vad tyckte du om veckans utmaning? Dela med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan!

Vill du bli informerad när vi publicerar nya inlägg? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Få de senaste nyheterna

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få uppdateringar om nya inlägg