Vecka 10: vilka är dina mål?
Välkommen till utmaningens tionde vecka! Nu går vi in i mars och det härliga vårvädret. Tittar vi tillbaka på de senaste veckorna har vi hunnit med många olika sorters utmaningar:
- Bekantat oss i grunderna bakom FIRE som koncept
- Utforskat vad som gör oss lyckliga
- Påbörjat ett månadssparande
- Kartlagt våra bankkonton och pensioner
- Undersökt var pengarna egentligen tar vägen varje månad
- Fått koll på våra skulder och krediter
- Lärt oss om Dave Ramseys 7 Babysteg
- Bekantat oss med vad en indexfond egentligen är
- Prioriterat upp vår hälsa som ett långsiktigt mål
Den här veckan ska vi fokusera på att göra våra personliga mål mer konkreta och nåbara. Vi kommer att använda privatekonomiska mål i våra exempel, men vill du hellre sätta mål som har med välmående, hälsa, familj eller annat att göra går det såklart alldeles utmärkt.
Vi utgår från att du har bokat upp en timme den här veckan för att arbeta med uppdraget. Kom tillbaka till det här inlägget när det är dags. Uppdragets innehåll finner du nedan.
Har du missat att anmäla dig till FIRE-utmaningen? Anmäl dig genom att fylla i formuläret så får du uppdragen direkt till din inkorg varje vecka:
Instruktioner för FIRE-utmaningen
- Boka upp en timme i veckan under hela 2021.
- Varje vecka kommer ett nytt uppdrag till din e-postadress.
- Genomför uppdraget i din egen takt, när det passar dig.
- Dela dina erfarenheter på firesverige.se/utmaning.
Veckans uppdrag
Den här veckan ska vi arbeta med målsättning och långsiktighet. Att ha konkreta och mätbara mål som vi kan följa upp är nämligen mycket viktigt för att vi ska kunna nå våra mål. För många av oss är ju ekonomisk frihet kanske det ultimata målet och dessutom kanske ett mål som vi redan följer och mäter våra framsteg mot. Det går alldeles utmärkt om du vill använda ekonomisk frihet som det långsiktiga av målen, men har du något annat du tänkt på går det naturligtvis också bra. Vi kommer att välja tre olika tidshorisonter för våra mål:
- ett mål på kortare sikt (cirka 3-6 månader)
- ett på medellång sikt (cirka 1-2 år)
- och ett på lite längre sikt (cirka 5+ år)
Vi kommer att tackla vår lista nedifrån och därför börja med det längsta av de tre målen. Det tredje målet bör vara något som vi vill uppnå på sikt men som inte är särskilt sannolikt att vi kommer att uppnå inom fem år. Det skulle kunna vara t.ex. att köpa sitt ”forever home” (sin bostad man bor i resten av livet), eller att nå en viss milstolpe karriärmässigt, att bli miljonär eller kanske till och med att bli ekonomiskt oberoende. Kom ihåg att det här är ditt mål så glöm bort vad andra säger och våga drömma! Har du ett mål? Bra.
Ditt långsiktiga mål behöver vara konkret (dvs. ”ha en miljon på banken” och inte ”bli rik”, eller ”ha besökt tio nya länder” och inte ”resa utomlands mer”) och därmed också mätbart. Hur annars kan du veta när du nått ditt mål? Har du ett långsiktigt och konkret mål som du kan mäta och därför definitivt kommer att veta när du passerat det? Bra. Skriv ned ditt exakta mål och hur lång tid du uppskattar att det kommer att ta.
Nu ska vi sätta ett mål på medellång sikt. Det här målet ska vara kopplat till det långsiktiga målet och skulle kunna ses som en milstolpe eller delmål till det långsiktiga målet. En fråga du kan ställa dig är ”vad kan jag göra inom 1-2 år som definitivt skulle föra mig närmre mitt långsiktiga mål?”. Om det långsiktiga målet är att ha en miljon på banken kan det medellånga målet vara att ha t.ex. 250 tusen sparat. Det skulle även kunna vara något helt annat men som underlättar för det långsiktiga målet, t.ex. ”ökat min lön till minst X kronor per månad genom förhandling eller byte av arbetsgivare”.
Även det här målet behöver vara konkret och mätbart. Har du svårt att komma på någonting kan du använda det långsiktiga målet och skapa ett delmål eller milstolpe till det. Har du ett medellångsiktigt mål som är mätbart, konkret och som går att uppnå inom cirka 1-2 år? Bra, skriv ned även det på samma sätt som målet ovan.
Det sista målet vi ska kolla på är det kortsiktiga målet. Det här bör vara ett mål som går att uppnå inom cirka 3-6 månader och därför inte något alldeles för stort. Även här kan det hjälpa att fundera på om det går att bryta upp målet ovan till mindre delar eller milstolpar. Ett exempel kan vara att ”betala av alla mina skulder” eller ”bli certifierad inom arbetsverktyg X”. Då skulle listan kunna se ut så här:
- Innan den 2021-10-01 ska jag betala av alla mina skulder (utom bolån).
- Innan den 2023-03-01 ska jag ha ökat min månadslön till minst X kronor per månad.
- Mitt långsiktiga mål är att bli ekonomiskt oberoende enligt 4%-regeln.
Det första målet är konkret och mätbart (vad ska göras, och innan när) och det är också tydligt hur det kortsiktiga målet spelar in i det långsiktiga målet. Det andra målet är också konkret och mätbart, och även här är det tydligt hur en högre inkomst kommer att hjälpa oss att nå det långsiktiga målet. Observera också att när jag har skrivit ut exempelmålet för det långsiktiga målet har jag gjort det mätbart. ”Bli ekonomiskt oberoende” är inte mätbart i sig, utan vi behöver antingen en fast siffra (”ha X miljoner”) eller ett relativt tal (”enligt 4%-regeln”) som låter oss mäta våra framsteg mot målet.
Har du gjort alla steg hittills har du kommit mycket närmre dina långsiktiga mål. Bra jobbat!
Skapa en plan för att nå målen
Nu har vi förhoppningsvis en inspirerande lista med mål som vi vill ta oss an. Nästa steg är att skapa en plan för att nå våra mål. Börja med målen, ett i taget, och ställ frågan ”vad behöver ske för att jag ska nå detta mål?” Det viktigaste att få ut av det här är vad du behöver göra för att komma närmre dina mål. Det som är utom din kontroll är just det – utom din kontroll.
Fortsätter vi enligt exemplet ovan tar vi det kortsiktiga målet som var att betala av alla skulderna (utom bolånet) inom sex månader. För att kunna uppnå detta behöver vi göra ett antal steg:
- Skapa en lista. Vilka lån har vi, och med vilka belopp?
- Skapa en tidslinje. I vilken ordning ska vi amortera av lånen?
- Utvärdera. Är det rimligt att betala av alla dessa skulder inom loppet av sex månader? Om inte: revidera målet eller tidsplanen.
- Spendera mindre. Vi behöver kanske dra ned på våra övriga utgifter under tiden så att vi kan prioritera att amortera på skulderna.
- Tjäna mer. Kan vi dra in extra intäkter under den här perioden för att snabbare betala av skulderna?
- Automatisera. Om det går att automatisera något av stegen, t.ex. överföringarna från internetbanken är det alltid bra att göra det.
- Följ upp. Boka in regelnbundna pass i kalendern så att vi kan följa upp att vi gör framsteg i den takt vi planerat.
Nu borde det också vara tydligt hur vi angriper det här problemet och uppnår målet.
Kollar vi istället på det medellånga målet kanske det inte är lika tydligt hur vi ska uppnå det. Här kan planeringen istället handla om att boka in tid för att undersöka om några av följande kan passa:
- Omförhandla lön/förmåner med arbetsgivare
- Starta eget företag eller bli konsult
- Starta sidojobb eller extrajobb
- Arbetsrelaterade certifieringar eller kurser
- Byte till annan arbetgivare
- Incitamentsprogram kopplat till bättre arbetsprestation
- Byte till annan bransch (kanske med hjälp av certifieringar från punkt #4)
I den här planen ska det vara tydligt exakt vad som behöver göras, undersökas och planeras för att vi ska nå våra respektive mål. Det ska också framgå tydligt exakt vad som menas med varje steg och varje mål. Så t.ex. i det långsiktiga exempelmålet att ”bli ekonomiskt oberoende enligt 4%-regeln” skulle vi i den här planen också definiera vad 4%-regeln är och vad den innebär för just oss.
Avslutande ord
Under FIRE-utmaningen kommer vi kommer att följa upp på det här uppdraget och det första av våra tre mål. Eftersom utmaningen inte sträcker sig längre än ett år blir det dock upp till er att fortsätta med mål #2 och #3. Slutligen har vi ett par medskick när det kommer till beteendeförändring, målsättning och ansvarsskyldighet. Läs mer nedan:
Om ansvarsskyldighet
Ansvarsskyldighet (engelska: accountability) är en av de vanligaste anledningarna till att måluppföljning misslyckas. Vissa behöver mer eller mindre hjälp med detta och det beror helt på hur man är som person. En person som behöver hjälp med ansvarsskyldighet är exempelvis en som har svårt med självdisciplinen förutom i de fall då andra har förväntningar på en. Ett vanligt exempel är gym och träning. Har man svårt att komma iväg till gymmet själv men dyker alltid upp om man har bokat sig på ett pass kanske man är en person som behöver hjälp med ansvarsskyldighet. I det fallet är bokningen en form av ansvarsutkrävande som hjälper oss att ta oss i kragen och dyka upp. Vet man med sig att man är en sådan person som behöver hjälp finns det framförallt ett bra sätt att få hjälp:
Skaffa en "accountability partner"
Dela med dig av dina planer till din accountability partner (det finns tyvärr inget bra ord för detta på svenska) och be dem att utkräva ansvarsskyldighet från dig. Be dem boka in regelbundna avstämningar och uppföljningar med dig. Genom att du nu inte bara har dina egna mål som morot, utan även ansvarsutkrävandet av din partner kommer det att öka sannolikheten att du jobbar med målen som du har tänkt. Författaren Gretchen Rubin (författare: The Four Tendencies) har skrivit om detta för den som vill lära sig mer.
Sätta mål eller skapa system?
En del i detta som är oerhört viktig är att vi inte bara sätter mål ”för att”. Som James Clear (författare: Atomic Habits) skriver på sin hemsida (och i boken) är målen i sig inte nödvändigtvis det som gör att vi lyckas. Till exempel skriver han att vinnare och förlorare ofta har samma mål (t.ex. att vinna guldmedalj). Hur kommer det sig då att några når sina mål och andra inte gör det? Enligt Clear handlar det snarare om vilka system man skapat runtom sina mål och att det är systemen som är det viktiga. Målen kommer man att nå om man har rätt system, menar han. För dig som vill bemästra det här med beteendeförändring rekommenderar vi Clears bok varmt*. Du kan även läsa mer om James Clears tankar på hans hemsida.
För er som är intresserade av detta men inte vill läsa James Clears bok kan vi även rekommendera ett avsnitt av ChooseFI där de åtminstone delvis kommer in på ämnet. I avsnitt 150R pratar Brad och Jonathan om just målsättning vs systemskapande.
* Tänk på att det är bättre att låna boken på biblioteket eller av en kompis istället för att köpa den. Måste du köpa den, försök köpa second hand eller i e-boksformat för att minska miljöpåverkan. Om du köper den ny, kom ihåg att du kan få cashback via Refunder på sidor som t.ex. Adlibris.
Hur gick det?
Vad tyckte du om veckans uppdrag? Dela med dig av dina erfarenheter och synpunkter i kommentarsfältet nedan!