Hur vi håller 50 kr per dag i matkostnader

Hur håller vi våra matkostnader nere utan att bli knäckebrödsmiljonärer?

På vår resa mot FIRE är ett av stegen att drastiskt dra ned sina utgifter för att kunna spara och investera en större del av lönen varje månad. So far so good. Men samtidigt vill vi inte överge det som Brad i ChooseFI kallar “Valuism” (värde-ism). Det vill säga, spendera pengar på det som ger värde, och spara in på det som inte ger värde. Vi vill ju inte bli knäckebrödsmiljonärer som aldrig spenderar några pengar för att “det är bättre att spara” – det vore ju misär.

Vårt mål i mitt hushåll är att hålla 50 kronor per dag och person i snitt för matvaror. Det motsvarar alltså 3000 kronor per månad för oss båda (vi är två i hushållet). Vad som ingår i kategorin “Matvaror” kan variera från hushåll till hushåll, så hur vi har räknat kan ni se mer om nedan. För att nå vårt mål har vi funderat på vad vi värderar och vad vi inte värderar. Det vi värderar försöker vi göra mer av, och det andra försöker vi undvika eller skära ned på. Utifrån detta har vi identifierat 4 matregler som vi delar med oss av nedan.

Frukt och gröntavdelningen i en matbutik
Vi försöker hålla våra matkostnader till 50kr/dag per person i hushållet.

Vad räknas som matkostnader?

För att vi ska kunna jämföra äpplen med äpplen behöver vi först definiera vad som räknas som matkostnader. Det kommer nämligen att skilja sig en hel del, beroende på vem man frågar.

För oss räknas t.ex. ibland hushållsartiklar som tandkräm och tvättmedel till kategorin “Matvaror”, medan de ibland hamnar under kategorin “Hushåll”. Varför? För att när vi har handlat tar vi hela kvittot för Coop och lägger in det under Matvaror. Vi tycker inte att det är värt att gå igenom och plocka ut de punkterna på kvittot som egentligen skulle tillhöra en annan kategori. Hela kvittot får räknas. Beställer vi dock apoteksartiklar från Apotea eller Apohem, till exempel, så läggs de in som “Hushåll”. Så det varierar.

Så här har vi räknat:

  • Vi inkluderar alla köp vi gjort på följande butiker:
    • ICA
    • Coop
    • Hemköp
    • Willys
    • Systembolaget (japp, det räknas)
    • ÖoB
    • Matsmart.se

Observera att det inte betyder att du måste räkna som vi har gjort. Vi har endast handlat matvaror på dessa 7 butiker i år och väljer därför att räkna med dem.

1. Vi köper så mycket som möjligt ekologiskt

Vår närmsta matbutik är en “Stora Coop”, vilket är Coops motsvarighet till ICA Maxi. Det passar oss väldigt bra, då vår upplevelse är att Coop har gjort en större satsning på ekologiskt, miljömärkt och hållbart sortiment – något som vi värderar högt. Eftersom vi handlar på Coop är det ofta lätt, då deras märke “Änglamark” endast verkar ha ekologiska varor. Vissa varor går inte att handla ekologiska, och då får det vara så.

“Men vadå, FIRE handlar väl om att minimera kostnader?” kanske du undrar.

Nej, FIRE handlar om att anpassa sina utgifter på ett sådant sätt att de möter dina värderingar. För oss är det t.ex. viktigt att sända signalerna till matbutikerna att det är de ekologiska varorna (inklusive varumärkningar som KRAV, svanen, fairtrade, mm.) som är viktigt. Vi prioriterar hållbarhet och är villiga att betala extra för det. På samma sätt försöker vi också alltid köpa närodlat/närproducerat.

En annan anledning till varför vi är okej med detta är att vi väldigt sparsamma på andra saker (t.ex. kläder), så vi anser att vi har råd att spendera extra för att köpa ekologiska varor. Med andra ord: vi prioriterar om från sådant som vi inte värderar (snabbmode och stora garderober av kläder som knappt används) till sådant som vi värderar (varor som är bättre för miljö, bönder, och vår hälsa).

Mat inkluderar matvaror och restaurangbesök
Att äta mer av grönsaker som är i säsong har gjort oss mer hälsosamma och sparat pengar.

2. Vi är "flexitarianer"

Begreppet “flexitarianer” är kanske inte någonting vi själva använder, det kommer faktiskt från en reklam för McDonalds. Innebörden av begreppet tycker jag dock passar bra. Vi har inte slutat äta varken kött, fisk eller fågel. Däremot har vi medvetet lagt om vårt fokus så att alla maträtter inte automatiskt måste inkludera kött. Valet att byta till en mer vegetarisk kost har påverkat matbudgeten positivt, men syftet var från början av hälsoskäl. Vi har båda intresserat oss för hälsa och kost och har läst ganska mycket om det. Vår slutsats var att det sannolikt inte är det bästa för oss att äta kött 7 dagar per vecka.

Vår folisofi kring vad vi äter kan nog summeras enligt följande:

  • Vår kost ska vara växtbaserad, inte växtexklusiv. Det innebär att vi inte exkluderar köttprodukter ur vår kost.
  • Hittar vi t.ex. kött med kort datum i butiken köper vi det gärna för att “rädda” det från svinn.
  • Ska vi köpa och laga kött försöker vi främst köpa svenskt kött.
  • När vi köper grönsaker försöker vi handla närproducerat och i säsong.
  • Vi prioriterar fisk över andra typer av kött.
  • Blir vi bjudna på kött tackar vi inte nej.
  • Köper vi mat på restaurang är det också helt okej att äta kött.

3. Vi tänker på vad vi stoppar i oss

I vårt hushåll är vi båda ganska intresserade av matlagning. Bland annat lagar vi all mat själva. Vi köper inte heller så mycket varken hel- eller halvfabrikat, utan föredrar att köpa råvaror och göra våra egna rätter. Vi försöker också undvika några typiska hälsofällor. Några exempel på detta inkluderar att vi försöker att:

  • baka vårt eget bröd
  • blanda egen saft
  • göra egen sylt från plockade bär
  • röra ihop våra egna dippar och såser
  • blanda vår egen nötmix för att ha som snacks
  • inte köpa frysmat eller färdigrätter
  • väldigt sällan dricka läsk
  • minimera mängden chips, godis, choklad, mm. 

 

Detta leder dels till att vi sparar en hel del pengar, men framförallt gör vi vår hälsa en stor tjänst.

En matkasse fylld med matvaror
Färska grönsaker, ekologiska råvaror och inte för mycket hel- eller halvfabrikat har blivit en prioritet för oss.

4. Vi fastar ibland

En annan sak som gör att vår matbudget kan vara lite lägre än snittet är att vi inte alltid äter 3 mål om dagen per person i vårt hushåll. Jag har exempelvis både provat 5:2-dieten vid ett par tillfällen, och håller just nu på med intermittent fasta. Anledningen till detta är primärt av hälsoskäl och vi har funnit att det fungerat bra för oss (mer om dieterna nedan). Notera att vi verkligen inte rekommenderar att börja skippa måltider bara för att spara pengar.

För mig har dessa aktiviteter, kombinerat med andra hälsosamma livsval gjort att jag på 12 månader gått ned från ca 105 kg (190cm lång man) till runt 85kg. Jag har tappat mycket kroppsfett och byggt en del muskler under denna perioden. Resultatet är att jag känner mig piggare och mer energisk, och jag är helt övertygad om att det inte hade gått utan att ha kört 5:2 och intermittent fasta. Min sambo körde 5:2 tillsammans med mig, och sedan jag har bytt över till intermittent fasta har hon fortsatt med 5:2.

Hur påverkar dieterna matbudgeten?

När vi båda körde 5:2 hade vi 2 dagar i veckan där vi båda skippade frukost, åt gröt till lunch (billigt), och sedan åt en “ordentlig” middag – oftast protein och grönsaker. En favorit på 5:2 var lax, som visserligen inte är billigt, tillsammans med blandade grönsaker (broccoli, mm). Totala kostnaden för en 2-dag var alltså väldigt låg, även om vi köpte frysta laxfiléer för 100+ kr/kg.

När jag kör intermittent fasta skippar jag frukost varje dag, vilket leder till ganska små besparingar. Den andra besparingen som kommer av intermittent fasta är dock betydligt större: jag snacksar inte längre på kvällen. Efter att vi ätit middag är det stopp (förutom eventuellt en kopp te på kvällen) på vad som går in. Det innebär att jag inte äter godis, chips, choklad, mackor, eller annat när vi ska kolla på TV.

Promobild för TRF appen Zero
Med smarta appar som Zero kan man få notiser, påminnelser och hjälp att komma igång med dieter som TRF.

Vad är Intermittent fasting (TRF)?

Intermittent fasta (intermittent fasting på engelska) är en form av TRF (“Time Restricted Fasting”), vilket helt enkelt innebär att man tidsbegränsar sitt ätande. Det innebär att man delar upp dygnets 24 timmar i ett “ätfönster” och en längre period av fasta.

Vanliga människor som inte medvetet utför TRF brukar ha ett “ätfönster” på cirka 12 timmar, och brukar sedan fasta i 12 timmar. Det vill säga man äter alla sina mål någonstans mellan säg 07-19 som exempel. Det varierar såklart från person till person. Detta exempel innebär då också att personen fastar från 19 fram till 07.

Jag kör en version av TRF som kallas “18:6”, vilket innebär att mitt ätfönster är 6 timmar, och jag fastar 18 timmar per dygn. Jag följer det inte slaviskt, men som det brukar se ut i praktiken för mig är att jag skippar frukost, äter lunch vid 12:30-tiden och sedan middag runt 18:00-tiden. Från middag till lunch nästa dag äter jag ingenting.

Vill man ha hjälp med påminnelser och gamification finns det en app som heter Zero, som hjälper folk köra TRF. Vill man hellre läsa mer om TRF finns det flera bra artiklar på leangains.com och zerofasting.com

Vad är 5:2-dieten (CRF)?

5:2-dieten är en hybridvesion av CRF (“Caloric Restricted Fasting”), vilket innebär att man istället för att begränsa tiden som man äter, begränsar kalorierna man stoppar i sig, och TRF som beskrevs ovan.

En enkel CRF-metod är att begränsa kalorimängden man stoppar i sig, punkt. Det kan exempelvis vara att man medvetet ska gå med 500 kalorier underskott varje dag (en metod som är ganska vanlig när gymsnubbar ska “deffa”).

Eftersom 5:2 som sagt är en hybrid mellan CRF och TRF innebär den att man både begränsar tid och kalorier. 5:2-metoden som populariserats av Dr. Michael Mosley går ut på att man 5 dagar i veckan äter som vanligt, men två gånger i veckan har man en ganska strikt CRF-period. 

Min sambo som är en ung och frisk kvinna runt 165 cm äter 500 kalorier på sina 2-dagar. När jag körde 5:2 åt jag 700 kalorier (som sagt, 190+ cm lång man) på mina 2-dagar. Totalt ger det ett underskott på runt 3000-4000 kalorier i veckan, men du behöver bara tänka på vad du äter 2 av veckans 7 dagar.

Intresserad av fler smarta spartips?

Vi samlar våra bästa spartips i artiklar under rubriken Spendera mindre. Klicka på knappen nedan för att läsa mer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Anmäl dig till vår e-postlista!

Skriv upp dig på vår e-postlista för att få påminnelser när vi publicerar nya artiklar, blogginlägg, eller annat spännande innehåll!

Du kommer inte att bli spammad; vi kommer endast att skicka något enstaka mail per månad, och aldrig någon skräppost.

Scroll Up